Nu är hösten här!

I fredags hjälpte jag matte att plocka svamp.

Kolla här, trattkantareller!

Vad skulle hon göra utan mig? 

Jag passade på att kolla badtemperaturerna också. Fortfarande behagligt i vattnet.

Jag kan också berätta att fågelrestaurangen i trädgården har öppnat för säsongen. Det är lite extra tidigt, eftersom matte och husse hoppas kunna fånga lite nya gäster. Och det gav genast utdelning.

En bergfink kom på besök. Första gången den gästat vår trädgård.

Och en förtjusande tofsmes, även det premiär.

Och så alla de gamla vanliga förstås, talgoxe, blåmes, nötväcka, större hackspett, pilfink, bofink m fl.

Nötväckorna är väldigt hungriga.

Här är en bild till på den tuffa tofsmesen - naturens egen punkare!

Oj så länge sedan jag skrev något i min blogg! Jag orkar inte rekapitulera allt som hänt sedan sist, men jag ska i alla fall berätta att jag har gjort min första utlandsresa.

Jag fick ett alldeles eget pass. Det måste man ha när man ska lämna landet. Annars kanske man inte får komma tillbaka.

Sen åkte vi bil en hel dag. När vi var nästan framme var det ett par tuffingar som blockerade vägen. Jag trodde det var gränspolisen, men det var bara ett par vägrenar.  Eftersom man inte får köra på vägrenen så väntade vi tills de makat på sig och så åkte vi vidare till Grövelsjöns fjällstation.

Där vandrade husse, matte och jag på fjället i flera dagar. Vi har hört Rolles och Ressus matte prata om Grövelsjön, så vi kände att vi också ville prova.

Tyvärr måste hundar gå i koppel, men matte hade fått låna ett baggenbältemed fjädring av Ressus och Rolles matte att fästa mitt flexikoppel i. 

Det var ganska soligt och ganska svettigt.

Men som tur är fanns det gott om fjällbäckar att svalka sig i.

Ännu ett fint badställe!

Nackdelen med boendet var att matte och husse åt frukost och middag i en matsal, och då måste jag ligga på rummet och vänta. Inte bara jag förresten, för det bodde många hundar där. I rummet bredvid oss bodde en lagotto som var 13,5 år gammal, men fortfarade pigg nog att fjällvandra. Han hette Alfons.

Men det bästa var att matte och husse fick med sig lunchmassäck, med pannkaka, köttbullar och annat gott ut på vandringarna. Och de tog så att det blev lite till mig också. Vem vill ha hundmat när det vankas pannkaka?

På morgnarna var det ganska svalt. En morgon var det till och med frost.

Vi mötte många renar på fjället. Då skällde jag ut dem.  De fanns utanför vandrarhemmet också, trots att jag skällde på dem.

Utanför matsalsfönstret satt en hökuggla och glodde på matte och husse när de åt. Han kanske också ville ha pannkaka?

Mot slutet av dagen blir man ganska trött. Och undrar om det inte finns en liten, liten köttbulle kvar?

Sista dagen gick vi ända in i Norge. Det var därför jag var tvungen att ha pass med mig. Fast matte och husse behövde inte det.

Här tassar jag på norsk mark. Utomlands för första gången i mitt liv. Tyvärr var det ingen som kom och ville se mitt pass, så vi hade släpat med det alldeles i onödan.

Sedan tog vi båten tillbaka till Sverige över Grövelsjön. Det var en hund till med på båten, men jag orkade inte bry mig om henne. Jag var ganska trött efter dagens vandring. Och var jag lite nervös. Det var första gången jag åkte båt, förutom Gotlandsbåten förstås. Men det gick bra. 

Nästa dag var det dags att åka hem igen. Och nu är alla semestrar slut och hösten är är här. Ganska mysigt det också.