Här kommer ett litet kort inlägg, bara för att berätta att i dag var matte och jag iväg och tränade viltspår igen. Andra gången på egen tass efter kursen.

Det gick strålande, ända fram till att spåret tog slut och jag skulle hitta klöven. Då fick jag lite fnatt och for runt, runt i terrängen en bra stund innan jag kom ihåg vad jag skulle leta efter.

Det bästa av allt var att vi hade lockat med oss Rolle och Ressu och deras matte, för att de också skulle få prova på blodspår och hitta rådjursklöv. Det klarade de galant, så spårvana som de är.

Vi fick lite skogsspring efter spåren.

Då hittade vi ett värdshus, och dörren stod på vid gavel. Men någon mat serverades inte. Typiskt. De hade nog stängt för säsongen.

Jag testade en fin skottkärra, men ingen hade lust att skjutsa mig.

Tänk så mycket roligt man kan hitta på en grå novemberdag!

Ni minns kanske så mycket snö det var i de senaste inläggen. Det var några härliga vinterdagar vi fick.

Så här soligt och fint och vintrigt var det den 13 november.

Den dagen konstaterade jag också att bävrarna tydligen lagt på en rem. Kanske fruktar de att isen ska lägga sig snart och att det gäller att skaffa sig ett matlager.

Men snart började höstlöven titta fram. Och snögubbarna försvann mystiskt. Den här lämnade bara näsan efter sig.

Synd om den ska ligga här till ingen nytta.

Bävrarna har dock inte gett upp. Ständigt nya spår på promenaderna.

På spaning efter den vinter som flytt.

Ja, snart var det bara att konstatera att vintern regnat bort och att höstmörkret är tillbaka igen.

Men hösten är också fin. Fast matte tycker inte att jag behöver bada i Mälaren.

Och att snön försvunnit betyder att det är lättare att springa i skogen. Här är en liten film från dagens skogspromenad. 

I dag var det en härlig, solig vinterlördag. Så här såg det ut på vår morgonpromenad.

Och så hittade vi fler snögubbar.

Det är faktiskt riktig invasion av snögubbar just nu.

Man undrar hur många de kan bli?

Eftersom det var så vacket väder tog jag med husse och matte på en långpromenad.

Här tyckte jag att matte kunde ta en bild på mig, så att ni kan se vilken fin blå himmel vi hade i dag.

En bild till.

Men man måste ju ner från den här kullen också.

Tjosan. Ner kommer man alltid.

Man landar i alla fall mjukt när det är så mycket snö.

Om man tittar uppåt kan man tro att det fortfarande är höst.

Men här nere på marken är det fortfarande vinter.

Ja, gårdagen var en minnesvärd 9.11 (Nineeleven, det är ju så amerikanerna brukar kalla 11-septemberdåden 2001, eftersom de brukar skriva månaden först och dagen efteråt. På svenska blir ju 9.11 den 9 november, och det blir verkligen en dag att berätta för barnbarnen om). Först vann Donald Trump presidentvalet i USA och sedan försvann Stockholm.

Men först en bild från hösten, som verkligen var rekordkort i år. 

Den var ungefär en månad lång.

Sedan kom snön, redan den 2 november.

Först var det bara lite grann. Den sista rosen fick lite snö på sig.

Men i går, den 9 november vräkte snön ner. Det räckte och blev över till snögubbar. Den här stötte vi på i parken i går, på lunchpromenaden.

Men de hade glömt att sätta dit en morotsnäsa. Och är han inte lite lik Trump?

På promenaden träffade jag också på Pajazzo, en lagotto som bor här i området.

Titta, när jag hoppade upp på min godissten förvandlades jag till en tax.

När vi vaknade upp i dag berättade de på radion att det hade kommit 40 centimeter snö i Stockholm under gårdagen - det värsta snöfallet på hundra år. Så här tjockt blev snötäcket på altanbordet.

Det har varit trafikkaos, och många grenar har brutits av. Hoppas inget barn fanns under när den här grenen föll i lekparken.

Ingen som är sugen på att sitta på parkbänken en stund?

Det är lite ovant med så mycket snö innan löven har fallit av träden.

Men det är väldigt kul med snö i alla fall, eller hur?

Fullt ös i snön! Fast i dag var det plusgrader, så det börjar bli lite tungsprunget.

Lite blå himmel fick vi i dag också.

Undrar om den här blåmesen är sugen på ett äpple? Själv har jag inte hittat några äpplen i dag, och det var väl lika bra det. För jag får nämligen inte tugga just nu. I förra veckan var jag hos tandläkaren för första gången i mitt liv, för att ta bort lite tandsten. Och då upptäckte de två tänder som var lite lösa, så de drog de ut. Nu får jag bara mjuk mat, och det är inte så dumt, för det blir korv och leverpastej som belöningsgodis, eftersom de vanliga gottisarna är lite hårda. Inget ont som inte har något gott med sig!