Jo, jag lever fortfarande. Ville bara meddela det, ifall någon undrade. Det har varit lite bloggtorka bara. Det har inte hänt så mycket att skriva om. Jag har promenerat, ätit lite, hållit koll på grannarna och skatorna, fått klorna klippta och annat vardagligt.

Något kul har i alla fall hänt. Härom dagen kom lillmatte hem från England efter att ha varit borta i tre veckor. Oj så glad jag blev!

I dag kom kusinerna från Småland så nu ska de och småmattorna göra Stockholm osäkert några dagar. Kul med lite aktivitet. Fast jag får inte vara i källaren där de har bäddat med en massa madrasser på golvet. Jag är portad sedan den gången de hittade en fästing på mig när jag låg och gonade mig bland sängkläderna. Suck!

Det har inte blivit så mycket bilder tagna sista tiden. Matte förtog sig nog på plåtandet när vi var på läger. Men några bilder har det blivit på sommarens solrosor - en present från småfåglarna som tack för att vi höll restaurangen öppen i vintras.

Visst blir man glad av solrorosor på något vis.

Även bin och humlor gillar solrosor.

Här ska fina solrosfrön växa.

Alla våra solrosor har småfåglarna sått.

En av solrosorna planterade de lämpligt nog mitt i rabatten, och den växte sig högre än matte. Vi får väl skörda alla fröna sen, så vi har till vintern.

I dag har matte och jag varit på sökträning. Det var jättekul. Jag for som ett jehu fram genom skogen, hittade figgar, bar rullen till matte, for tillbaka till  figgen och fick korv.

Fast matte var ändå inte riktigt nöjd. Kan bero på att vi var lite oense om hur söket skulle skötas. När vi gick in i rutan ville hon skicka mig till höger, trots att jag bombsäkert visste att det låg en figge till vänster. Så när hon skickade mig till höger så sprang jag snällt ut, men genade lite snett framåt, gjorde en stor lov och sprang sedan över stigen, ut långt på vänsterkanten, slog bakåt och hittade figgen. Självklart. Jag visste ju att han låg där. Visserligen låg det tydligen en figge nere i högra hörnet, som jag missade, men sånt kan hända den bäste.

Sedan ogillade matte att jag hittade en härlig spagrop som jag kastade mig i. Hon var nog avundsjuk. Och visst måste man väl få svalka sig när man jobbar så hårt?

Men lite glad var hon samtidigt åt att jag hade så kul.

Vi hade fint besök i dag också. Bailey från Skåne var med och tränade med oss. Hoppas han kommer tillbaka snart!

Efter träningen var det fika. Kaffe, bullar och blåbärsmuffins. För tvåbeningarna. Vi fyrbenta fick vackert ligga i bilarna och titta på hur de smorde kråset rakt framför ögonen på oss. Man undrar ju vem det var som hade gjort grovjobbet egentligen? Men å andra sidan fick de ju ingen korv.

Det doftar av Elisabets nybakade kanelbullar och Martins goda muffins.

I dag har jag haft fullt upp med att hjälpa matte i trädgården. Vi har anlagt en kryddträdgård. Matte säger att den är hundsäker?

Jag tror att hon menar att hon anlagt den i terrasser, så att jag inte ska "vattna" hennes fina kryddväxter, som hon hoppas ska frodas där. Men jag är ju en hejare på att hoppa och klättra, så inte ska de behöva torka, inte.

I vår trädgård vill tvåbeningarna inte plocka bär som växer långt ner, av någon anledning. Husse har plockat svarta vinbär i dag (de som växer högt upp på busken), och gjort vinbärsmarmelad med mandelspån. Receptet hittade han i tidningen Allt om mat. Det låter som en väldigt trevlig tidning, tycker jag.

Apropå trädgård så kan jag tala om att fuchsian Kings Ransom hann slå ut innan vi åkte på läger. Matte tog en bild, såklart.

Snygg, eller hur?

Nu måste jag snart gå och sova. Matte har lovat sökträning i morgon.

Hurra, jag blev frisk och kunde åka på läger. Det blev tre härliga dagar i Torsås med mellanlandning i Växjö på vägen ner och upp. Nu är jag hemma igen, och det är skönt att ta igen sig.

Vi hann med tre sökpass, ett uppletande och ett lydnadspass. Däremellan var det vila, fika, måltider och ett och annat dopp. Vädret var väldigt växlande, från strålande solsken (i fredags) till åskväder med störtregn ( i lördags). Åskvädret väntade matte och jag ut på glasverandan hemma hos Helen och Svante. Jag var väldigt skakis, men inte värre än att jag kunde njuta av Svantes hembakta bullar.

Före åskan blåste partytältet omkull och stackars Elisabet fick ringa efter hjälp medan hon höll fast det skenande tältet. Matte grämer sig fortfarande över att hon valde att inte plåta först, utan i stället komma till undsättning. Vilken syn det var!

Ja, mycket annat hände, men jag kan inte berätta allt, utan låter bilderna tala:

Jag inledde första sökpasset i fredags med att söka rätt på ett lerigt dike. Jag tyckte att figuranten kunde vänta medan jag svalkade mig. Annars var matte väldigt nöjd med mitt arbete.

Jag måste ju presentera de andra i gruppen:

Eddie är ju en gammal bekant, här har han hittat en handske i uppletanderutan. Själv hittade jag mina två föremål bra, men "bytte" grej under letandet, och det får man tydligen inte.

Victor hade riktig otur. Han var lite hängig och fick åka till veterinären som sjukskrev honom för borrelia. Så då blev det inget mer spring i skogen.

Två leonbergertjejer var med, Saffran...

...och Soja. De var nybörjare på söket men lärde sig snabbt och hade bra fart, trots storleken.

Frodo var med, och höll högt tempo som vanligt. Han hade fått ny frisyr. Mycket klädsam och lite mer maskulin, tycker jag.

Och så fick jag träffa Bailey för första gången. Är han snygg eller är han snygg?

Fast när han ville bjuda upp sa jag nej. Jag dansar inte med killar hur snygga de än är.

Bailey har hittat en repknut i uppletanderutan.

Lugn, det är inget skogsmonster, bara Soja som hittat ett mjukisdjur.

Soja kunde hoppa också.

Frodo visar ett grodhopp.

Soja tränar inkallning.

Här tränar jag budföring. Jag ska springa från matte till en mottagare.

Jag tar i allt vad jag kan.

Luftmotståndet är stort när man susar fram så fort. Jag måste blunda. Är jag inte framme snart?

Äntligen framme hos Hasse och får godis.

Nu ska jag lära matte bakomgående. Det är inte så lätt. Först får hon gå vid min sida.

Sen säger jag åt henne att sakta in stegen och falla in bakom mig.

Efter lite träning klarar hon det galant.

Jag hoppade lite också, för att inte tappa formen.

Bä, bä vita lamm. Hoppas ni inte somnar när ni tittar på hoppbilderna.

Mellan arbetspassen passade tvåbeningarna på att umgås med chihuahuavalparna. Då fick jag inte vara med.

Chippzz, åtta veckor gammal.

Ezzko, snart fem veckor, kan redan lyfta på benet. Åtminstone med mammas hjälp.

 Mamma Jazza tvättar Elajzzas öron medan Ezzko visar vad han tycker om det.

Chippzz och Elajzza

Ja, det var nog allt. Eller åtminstone allt jag orkar berätta just nu. Nu ska vi snart äta tårta. Ha det bra!

Jag är på fel plats. Jag skulle inte ha legat här hemma utan varit på sökläger i de djupa, småländska skogarna. Men igår drabbades jag av en eländig sommarsjuka. Jag ska bespara er detaljerna, men det rann ur båda ändar. Efteråt låg jag alldeles utslagen i timtal. Så matte bestämde att vi skulle skjuta på avresan.

Fördelen med magsjuka är att som konvalescent får man godare mat än vanligt. Fisk och ris är bra mycket smaskigare än torrfoder. Fast portionerna är små.

Jag känner mig betydligt piggare i dag. och hungrigare. Så kanske ska vi åka i morgon.

Matte går i väntans tider. Hon väntar på att jag ska bli återställd, och så väntar hon på att fuchsian Kings ransom ska slå ut, så hon får se hur blommorna ska se ut. I veckor har knopparna dolt sina hemligheter, men nu har de börjat glänta på kronbladen.

De slår säkert ut när vi är borta.

I dag hade i oväntat besök i trädgården.

Matte visade inte mig vad hon sett genom fönstret, för då hade jag ställt till en oherrans liv, tror hon. Och hon har alldeles rätt. Jag ser som min uppgift att hålla trädgården rådjurs- och skatfri.

Hipp, hipp hurra och ett fyrfaldigt vov. I dag har vi firat mellanmatte som fyller 18 år. Sång och presenter på sängen och jordgubbstårta på altanen blev det.

Jaa må hon leva, ja må hon leva. Bäst att ta i ordentligt med sången så att man får smaka tårtan.

Hm, lite grädde på nosen. Men ingen fara.

Världens längsta tunga fixar det, lätt som en smäck.

Snart blir nosen ren och fin igen.

Fast matte och husse har ingen känsla för det där med att fira födelsedag. Då ska man ju göra något skoj. De har bara slöat. "Totti vill nog inte gå någon lunchpromenad idag, det är för varmt" sade matte. I stället låg hon i solstolen, lyssnade på Sommar, läste böcker, snarkade lite.

Vi kunde ju ha åkt och badat, det tänkte hon inte på.

Men en sak har hon tänkt på, myggen. Matte tycker lika illa om mygg som jag, så hon har varit hos Claes Ohlsson och fixat ett myggnät till bilen. Så nu ska jag ha det myggfritt när jag väntar på min tur i sökrutan. Han är inte dum, den där Claes Ohlsson.

Snart dags att dra iväg med bilen tror jag. Jag känner igen tecknen. Matte har tagit fram väskor, plockat fram grejer som ska packas in i bilen. Sökryggsäcken har plockats fram och dammats av. Undrar vart det bär hän den här gången?

Ännu en sommardag till ända. I dag har matte sprungit på stan och gjort en massa ärenden. Köpt en regnhatt bland annat. Bra att ha på sökträningen, säger hon.

På eftermiddagen sken solen och vi satt ute och fikade. Husse gjorde latte så klart, och matte tog fram en kaka ur frysen.

Jag passade på att inspektera min samling. Jag samlar nämligen på bollar som jag hittar ute. De två senaste dagarna har jag haft stor framgång och hittat tre nya till samlingen. Husse har lagt dem i en hink så att jag kan ha koll på dem.

Hoppas alla är här. En två, tre, fyra...

...44, 45, 47, 53 - allt verkar vara i sin ordning.

Tänk att folk och hundar glömmer så många bollar ute i naturen. En har jag personligen bärgat ur Mälaren och ganska många har jag plockat fram ur buskarna runt tennisbanorna i Strandbjörket i Växjö. En hel del är lite trasiga, men det gör inte så mycket. Jag känner mig i alla fall som en rik hund!

Dagen började med gråväder, men allt eftersom sken solen upp, och det blev lunchpromenad och eftermiddagsfika på altanen i vackert väder.

Den här leken heter fånga fästingar

I dag fick jag inte bada i Mälaren, eftersom matte tänkte sätta på nytt fästingmedel (Frontline) nu ikväll, men jag fick svalka mig lite i Bellmanskällan som vi passerar på promenaden.

Ett raskt skutt upp och så kan man blöta tassarna och dricka samtidigt.

Jag är en hejare på att balansera

Uppfriskande och skönt

Husse gick hem tidigt från jobbet, för han började sin semester i dag, så han kunde bjuda matte på sin goda latte.

Efter fikat trodde jag att matte skulle ta itu med middagen. Men i stället började hon städa.

Blir hon aldrig klar med dammsugaren så att vi kan få mat? Jag väntar och väntar.

Till slut blev det middag i alla fall. Vilken tur. Och nu väntar jag på min vickning. Matte började ju i april att ge mig ett extra kvällsmål innan vi somnar. Och peppar, peppar så har min mage blivit mycket bättre. för att inte tala om hur trevligt det är att både börja och sluta dagen med mat.

Apropå mat så blev limporna matte bakade igår jättegoda, men platta.

De jäste upp så fint men väl inne i ugnen sjönk de ihop till pannkaka. Är det någon som vet varför. Har de jäst för länge? Eller för lite? Har matte arbetat degen för mycket? Eller för lite? Det var första gången hon prövade det här receptet och det är lite svepande formulerat.

Nåja, om hon inte vill ha det kan jag förbarma mig över limporna.