Jaha, nu har familjen Obama bestämt sig. Föräldrarna hade ju lovat barnen en hund om pappa Barack blev president, och nu har de ju flyttat in i Vita huset. Det har diskuterats vilken ras det ska bli; en labrador, en pudel eller kanske en korsning mellan de båda, en labradoodle. Nu har valet fallit på en portugisisk vattenhund, enligt mamma Michelle.

Själv har jag föreslagit en lagotto, men lyssnar de i Vita huset? Icke.

Därför ordnar jag härmed en omröstning där ni kära läsare kan välja. Så vi får lite tyngd bakom rådet. Se här till höger.

Nu är det helg, fast matte jobbar i alla fall. Hon tar inte helg förrän på måndag. Vi ska i alla fall på sök på söndag, har hon lovat.

Trevlig helg!

Hörru Barack, vet du inte att lagotto är en perfekt hund för Vita huset?

Klafs, klafs, klafs. Så lät det i dag när jag var ute och gick. Plusgrader och en decimeter snömodd under tassarna.

På kvällen var matte och jag på träning på Loviseberg. Det var träningstävling och matte hade bestämt sig för att strunta i lydnadsettan. Vi prövade apell-lydnaden i stället. Tänk, jag låg plats i slasket, utan att pipa. Visst är jag duktig?

Sedan började det regna, och regnet övergick i snö. Linförigheten gick inte särskilt bra, på grund av det sliriga underlaget. Och framförgåendet hade jag alldeles glömt bort hur det går till. Matte hade ju ingen boll i handen, och så var det mörkt, och en massa människor som tittade på. Så brukar det inte vara när vi tränar hemma.

Den roliga apporteringen gick jättebra, tycker jag, även om matte tyckte att jag tuggade alldeles för intensivt. Men det gäller att passa på när man får smaka på en okänd apportbock. Hopp-sitt-hopp-övningen gick jättebra, tyckte matte. Men hon blev lite lång i synen vid genomgången när hon fick avdrag för att jag hade slagit i hindret. Det hörde hon inte.

Sedan fick vi hundar ligga i bilarna medan människorna fikade. Olika falla ödets lotter.

I dag kom i alla fall lillmatte hem från Hemavan. Nu är det bara mellanmatte som saknas, men till helgen är hela familjen samlad igen.

Daniel och Victoria förlovar sig på självaste semmeldagen. I dag fanns det mycket att fira. Men blev det något firande. Inte ett dugg. Det blev en riktig skitdag, för att travestera en känd arbetsmarknadsminister.

På eftermiddagspromenaden sköt de häxpipor när vi passerade parkleken, En riktig rysare. Och sedan försvann matte iväg och lämnade mig ensam till långt in på kvällen. Hon och husse skulle nog gå på hundträff, för hon pratade om någon neapoletansk mastiff som går och morrar.

Tänk förra semmeldagen, då fick jag en egen semla, som matte gjort, med ost i stället för mandelmassa. Det var mumma det.

Förresten tycker jag att Daniel och Victoria kunde ha firat bröllop redan i år. Lite kunglig bröllopsyra kunde väl ha piggat upp löpsedlarna, så att man slapp läsa så mycket om den där finansgrisen.

Nåja, husse och matte har kommit hem nu. Och de hade inte varit på hundträff, utan på bio och sett filmen Gomorra, om den neapolitanska maffian. Och jag fick ett hundkex som tröst för den ensamma kvällen.

Och vem vet, efter fettisdagen kanske det kommer en fetonsdag, och en fettorsdag att se fram emot?

Jag har blivit utmanad. Av Ressu. Utmaningen går ut på att visa den sjätte bilden i din sjätte mapp i bildarkivet. OK, mattes sjätte bild ser ut så här:

Den är tagen den 21 juli 2007 när den sjunde Harry Potter-boken släpptes. Skyltfönstret fanns i Reykjavik på Island där familjen var på semester (utan mig). Mellanmatte skulle absolut köpa boken, så då fick de leta reda på en bokhandel. Senare den dagen var de ute och red islandshäst.

Jag passar utmaningen vidare till alla som är sugna på att anta den!

Här hemma har det blivit lite snö, lagom till sportlovet.

Kul med snö.

Nackdelen är att man måste duscha bort "snöskorna" efter varje promenad.

Men nästa vecka blir det vår, det har matte lovat. För mars är en vårmånad.

Nu har snön kommit till oss också. Det började i går kväll, och snöade hela natten och hela dagen och det snöar fortfarande.

Kul med snö, men matte blev inte så glad. Dels så behövs det skottas undan, och dels skulle småmattorna åka varsin buss norrut i snövädret. Dessutom var matte tvungen att ta fram bilen tidigt i morse, och köra till Södertälje där vi skulle infinna oss i svinottan (kvart i åtta, vilket betydde uppstigning halv sex). Det var nämligen tävlingsdax igen. I ett ridhus, som tur var. Det gick halvbra, eller halvdåligt hur man nu ser det. 155 poäng igen i lydnadsklass1. Platsliggningen gick jättebra, jag till och med la ner huvet i sanden, för jag var lite trött.

Men sen hade jag inte lust att gå fot i dag. Hade annat att tänka på, så det blev bara 5,5 poäng på linförigheten. Jag la mig snabbt på läggande under gång (utan dubbelkommando) men så ville jag inte sätta mig upp igen, så matte fick säga till två gånger, och då blev det avdrag för dubbelkommando i alla fall, åtta poöng. Inkallningen blev en nia, avdrag för tempot. (Och jag som brukar springa utav bara sjutton). På ställandet blev det bara sju poäng (steg och tjuter står det i protokollet). Sedan tuggade jag lite på apportbocken (åtta poäng) och skällde under hoppet (sju poäng). För då hade jag tröttat för länge sen.

Maddes husse Weine var domare. Han tyckte att matte skulle tala allvar med mig om ledarskapet, och tala om vem som bestämmer. Men det vet vi redan, matte och jag. Eller hur?

Kul i alla fall var att träningskompisen Nicke från Loviseberg och hans matte Carro tog sitt LP1 i dag, tredje tävlingen på lika många veckor i samma ridhus. Grattis!

När vi kom hem tog vi en promenad i den nyfallna snön.

Hur kan man vara så smutsig om tassarna i den rena nysnön? Svaret är ridhussand på blöt päls. Det blev duschen och galltvålen när vi kom hem.

Tjoho, snö och en kul pinne. Vad mer kan en hund begära?

Det skulle vara den där moroten som någon satt som snögubbenäsa. Vilket slöseri. Säg att jag får ta den matte, snäälla!

På eftermiddagen gjorde husse caffe latte till sig och matte. Jag fick njuta av en salamituggis som jag vann på tävlingen.

Fast jag skulle gääärna vilja smaka lite semla också. Bara lite...

Småmattorna har kommit fram ordentligt till sina slutdestinationer, och nu blir det tyst och stilla i huset några dagar när de är iväg och åker skidor.

Då får jag tid att att svara på utmaningen jag fått av Ressu. Men det får vänta till i morgon. Nu är jag alldeles för trött.

I dag har solen strålat på oss och matte och jag tog en härlig vinterpromenad. Det är inte mycket snö, bara ett papperstunt täcke här och där, som lagom döljer isfläckarna. Matte lyckades drutta omkull inte mindre än två gånger.

När vi kom hem såg vi något grönt i rabatten. Det var en påminnelse om att våren är på väg.

I går kväll var vi på träning i Loviseberg. Det blev ett bra träningspass. Vi låg plats, 13 hundar i bredd, medan en mallevalp gick slalom mellan oss. Fast matte har ju kommit på hur det är med mig och platsliggning. Jag bryr mig inte så mycket om störningar. Det som kan få mig att resa mig är antingen en väldigt snygg tjej eller att det blir för långtråkigt.
Trevlig helg!

Den här onsdagen började helt OK, med tidig uppstigning och frukost redan 5.15 Det var för att lillmatte skulle åka till Romme med skolan och åka skidor.

Sedan dess har vi mest tagit det lugnt, med avbrott för en rejäl promenad i solen vid lunchtid. I går däremot var det fullt av aktiviteter. Då var vi och hälsade på mattes kompis Lena, som bor på landet med hästar, får, katter och höns. Det är alltid lika roligt att komma in i Lenas hus för där kan man hitta kattmat lite varstans. Man får passa sig bara, så det inte dyker upp någon katt. Men de brukar hålla sig undan när jag är på besök.

Efter fika så fick jag hälsa på i Lenas ridhus, för matte ville att jag skulle se hur det är i ett ridhus. (Inte vet jag riktigt varför.) Där tränade vi lite lydnad.

Gott om plats var det.

Det har nog varit hundträning där tidigare för i ett hörn stod en hel skottkärra full med hundgodis. Om bara matte vänder sig bort ett ögonblick ska jag förse mig.

Efter ridhuset tog vi en promenad och matte, slarvmajan, tappade lite prinskorv ute i terrängen. Så en stund senare fick vi hämta sele och spårlina och gå tillbaka. Jag följde mattes spår och letade upp alla korvbitarna.

Sedan fick jag vila i bilen medan de hämtade Lenas häst Nikki.

Då var det Nikkis tur att trava runt i ridhuset, här med Lena i sadeln.

Sedan var det mattes tur. Och jag vet, man får inte rida utan hjälm. Fast ni vet hur det är med tanter, de blir lite glömska med åren.

Sedan var det dags för fika igen. Ni vet ju hur mycket tanter gillar att fika.

På vägen hem stannade vi till vid Drottningholms slott för att en rashund som jag skulle få lite ståndsmässig rastning i slottsparken.

Ha det bra!

Vilda och Kofi

I dag var vi på söndagspromenad med Västertorps hundsällskap, som jag är medlem i. Vi var fem hundar som trotsade morgonkylan och gick ut och rastade våra tvåbeningar. Jag låter bilderna berätta:

Den där pinnen är väl för stor till och med för dig, Kofi? Jo, men husse Thomas avlöjar att  Kofi är en inbiten trädkramare.

Men Charlie, är du närgången mot Vilda?

Charlie

Det kliar, tycker Ella.

Mmm...Godisdags. Fast matte har ju sagt att jag inte får ta emot godis från främmande.

Passa dig, Vilda, det här är mitt ruttna äpple.

Ha, jag kan väl hitta egna ruttna äpplen att festa på!

Och så några fågelbilder som avslutning:

 Sidensvansparty!